Kvotering, kvotering, kvotering, överallt kvotering!

Idag kan vi läsa det igen. Att kvinnor inte tjänar lika mycket som män, ens om de har samma yrke och arbetar i samma bransch. Det är nu Medlingsinstitutet som tittat på löneskillnaderna för 355 olika yrken, en undersökning av så stor omfattning att den aldrig tidigare genomförts. Den visar att kvinnor tjänar sju procent mindre än män, även när hänsyn tagits till yrke, arbetsgivare, ålder och utbildning. (Om man ser till hela arbetsmarknaden är kvinnors löner i genomsnitt 83 procent.)

Det här är alltså resultatet av 10 år med en statsminister som stolt kallar sig feminist och fackföreningsrörelser som slår sig för bröstet i jämlikhetssammanhang och menar att en borgerlig regering vore döden för hederliga arbetare. Frågan är om det överhuvudtaget går att få mycket sämre resultat inom jämställdhetsområdet än vad röda beslutsfattare i Rosenbad och LO-borgen idag presterat.

Deras panikartade svar på problemen heter som vanligt kvotering, istället för att först rensa upp framför egen dörr och bl.a. se till att anställda på Rosenbad har jämställda löner. För att inte heller glömma rödfärgade fackföreningars ansvar; att istället för regeringslobbyism satsa lite mer energi på att skapa jämställda löner för sina medlemmar.

Vill Orback göra jämställdhet till ett 'fruntimmersbekymmer'?

Är jämställdhet ett fruntimmersbekymmer, eller en angelägenhet av stor betydelse för både kvinnor och män? Ja, den frågan finns det all anledning att ställa sig om man har läst Jens Orbacks svar på min fråga om varför män exkluderas ur jämställdhetsorganisationer.

Frågan jag ställde i riksdagen skrevs på grund av att kriterierna för bidrag till jämställdhetsorganisationer förändrats. Idag krävs att minst 80 procent av medlemmarna är kvinnor, från att tidigare enbart ha krävt en majoritet kvinnor. Det här beslutet till förändring genomfördes hastigt och lustigt, efter att ansökningstiden till det statliga stödet gått ut. Självfallet försvårade det tillvaron och verksamheten för vissa jämställdhetsorganisationer vilka, likt undertecknad, levt i villfarelsen att jämställdhet är så viktigt att också män bör involveras.

Om vi vill att jämställdhet ska vara en viktig angelägenhet för båda könen; för män och kvinnor, borde män uppmuntras till delaktighet och medlemskap i jämställdhetsorganisationer. Inte som nu; motarbetas.

Räkna med en ny fråga till Orback.

Är jämställdhet ett fruntimmersbekymmer?

Är jämställdhet ett fruntimmersbekymmer, eller en angelägenhet av stor betydelse för både kvinnor och män? Ja, den frågan finns det all anledning att ställa sig om man har läst Jens Orbacks svar på min fråga om varför män exkluderas ur jämställdhetsorganisationer.

Frågan jag ställde i riksdagen skrevs på grund av att kriterierna för bidrag till jämställdhetsorganisationer förändrats. Idag krävs att minst 80 procent av medlemmarna är kvinnor, från att tidigare enbart ha krävt en majoritet kvinnor. Det här beslutet till förändring genomfördes hastigt och lustigt, efter att ansökningstiden till det statliga stödet gått ut. Självfallet försvårade det tillvaron och verksamheten för vissa jämställdhetsorganisationer vilka, likt undertecknad, levt i villfarelsen att jämställdhet är så viktigt att också män bör involveras.

Om vi vill att jämställdhet ska vara en viktig angelägenhet för båda könen; för män och kvinnor, borde män uppmuntras till delaktighet och medlemskap i jämställdhetsorganisationer. Inte som nu; motarbetas.

Räkna med en ny fråga till Orback.